Solcellsdiskussion på Ny Teknik mellan Lars Sundström och Mikael Johansson

Lars Sundström

De solcellsparker som finns idag i Sverige har mellan 1 och 5 MW toppeffekt men undrar om inte ”solcellsparken” på Apotekslagret i Morgongåva är större.

Mikael Johansson

För att diskussionen ska bli tydlig undrar jag om ordet ”toppeffekt” är rätt ord att använda? Är det inte mer korrekt att använda uttrycket “installerad effekt” som annars är brukligt. Då vet läsaren att man måste räkna med att anläggningen har en viss verkningsgrad som ger en lägre årlig genomsnittseffekt. Mest korrekt borde kanske vara att använda ett uttryck liknande “genomsnittseffekt” som tar hänsyn till verkningsgraden. Men vilket är det?

Håller annars med andra insändare om att det slarvas rätt mycket i media när det gäller att ange rätt enhet. Sedan kan det vara så att många journalister och debattörer inte har läst så mycket fysik.

Hej Mikael
Du har rätt i att det brukliga är installerad effekt. De flesta förstår då att installerad effekt är den maximala effekt som man kan få när solen lyser med bästa förmåga.
Jag hoppas att de flesta som läser NT förstår att toppeffekt är samma sak som installerad effekt.
Däremot finns ingen genomsnittseffekt som kan användas.
Det kan också bli missvisande om man pratar om verkningsgrad i förhållande till årsproduktion då det kan bli missförstånd gällande den verkningsgrad som används för solceller vid officiella tester.Därför är det enklast att använda tumregeln att om lutningsvinkeln är 30-50 grader ungefär och panelerna riktade mot söder så ger 1 kW toppeffekt(installerad effekt enligt panelernas officiella testvärde) ungefär en elproduktion om 1000 kWh per år.
Denna energiproduktion varierar i Sverige mellan ungefär 800 kWh och 1100 kWh och är enkelt sagt sämst närmast Norge och bäst i havsbandet och skärgården.
Om panelerna har flackare eller brantare lutning tappar man uppemot 10 % effekt åt båda hållen beroende på lutning.
Fördelen med vertikal lutning är att man får bättre betalt för elen.
Fördelen med flack lutning är att man får plats med fler solpaneler vid takplacering.

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

Mikael Johansson

Du har en enkel och praktisk metod att bedöma vilken elproduktion man får. Bra knep. Jag blev bara lite osäker på om du med toppeffekt menade anläggningens maximalt producerade effekt efter rådande förhållanden eller om du menade anläggningens installerade effekt. Det kan ju faktiskt bli så att en takinstallation aldrig når upp till installerad effekt men att den ändå har en toppeffekt.

Lars Sundström

Den metod jag använder är nog en vanlig tumregel bland företagen som installerar solceller.
Det är i övrigt som du säger.
En anläggning kan ju ha en installerad effekt som aldrig nås, t ex om taket är flackt.
Av den anledningen borde man kanske försöka beräkna verklig toppeffekt för varje anläggning och sedan jämföra den med elmätarens verklighet. Det finns kurvor och även tabellvärden som ger olika procentandelar av installerad effekt beroende på panelernas riktning och lutning.
T ex ger västerläge med 20 graders lutning som mest 84% av installerad effekt.
Detta kan vara väsentligt vid större anläggning när det är risk för att maximal producerad effekt riskerar vara högre än befintliga huvudsäkringar.
Av den anledningen kan det med dagens låga panelpriser vara smart att installera en solcellsanläggning på ett nästan platt tak.

På ett nästan platt tak( 5 grader) mot söder får man in som mest 82 % av installerad effekt. På ett 40 graders tak mot söder får man in som mest 100 % av installerad effekt.
Exempel: På 40-graderstaket får du plats med 100 m2 panel.
För att få ut ungefär samma energimängd på 5-graderstaket behöver du installera 122 m2.
Fördelen med platta taket(5 grader) är att du kan installera kanske140 m2 panel och få ut mer elenergi än 40-graderstaket som har 100 m2 får ut.
Detta utan större risk att huvudsäkringen går än för alternativet med 40 grader och 100 m2.
Anledningen är att elenergiproduktionen sprids ut mer över dagen.

Det gör att, förutom att du få mer solel, också kan använda mer för eget behov och slipper sälja lika mycket.
Det gör att du också, om du funderar på att installera ett batterilager, inte behöver köpa ett lika stort batterilager som vid en solcellsanläggning med 40 graders lutning.

 

Mikael Johansson

Tack för tydlig och intressant information, Lars. När det gäller toppeffekt så har jag nu upptäckt att det är fler som använder det uttrycket, även det engelska ordet peak. För mig är det inget större problem eftersom de flesta anläggningar ändå någon gång når upp till installerad effekt. Var bara första gången jag stötte på uttrycket.

Har ett tak som mäter ca. 18×7 meter och har en normal taklutning. Ligger något öster om syd. Det gamla teglet behöver bytas. Kan man ersätta det med bara solceller? Hur många kW går det att installera på den ytan? Var på ett ungefär hamnar man i kostnad?

Lars Sundström

Om du ändå ska byta takpannor är det lönsamt med integrerade solceller, annars inte.

Ifall du skulle byta takteglet och i samband med bytet montera konventionella solceller kan du använda ca 110 m2 av takytan vilket skulle kunna innebära ca 67 st paneler 1,0×1,65 m.

Normal taklutning innebär 27 graders taklutning och med riktning syd något mot öst får du ut ca 96 % av installerad effekt gånger 1000 dvs 960 kWh per kW installerad effekt som en tumregel förutsatt hyfsat kustnära läge.

67 paneler poly a 275 W ger en installerad effekt om 18,76 kW vilket borde innebära maximal verklig effekt om ungefär 0,96 x18,76 = 18,0 kW. Elproduktionen ger då 0,96 x1000x18,76 =18.010 kWh dvs i runda siffror 18.000 kWh per år.

Sedan beror resultatet naturligtvis på årets verkliga solinstrålning.

Med de dyrare/snyggare monopanelerna och optimerare får du ut något mer el och kan hålla koll på varje panel via datorn.

67 polypaneler med en bra växelriktare ligger inkl installation idag på ca 230.000 kr.

Installation av integrerade paneler ger en panelyta om 126 m2 eller lägre beroende på om de yttersta ”takpannorna” producerar el. Den större elproducerande takytan är ett plus men integrerade solceller ger mindre effekt per m2 än vanliga paneler. Här får man då också värdera ett snyggare tak.

Jag har ingen större koll på ekonomin för integrerade solcellstak men om man ändå ska byta takpannor kan det vara ett alternativ.
Nedan de fabrikat som marknadsförs i Sverige. Tesla har dock inte kommit igång än i Sverige.

Nyedal/Solpannan
Rustabo/Nibra Sjöströms el i Falun Installerar Rustabo
Midsummer
Obos installerade på 5 Myresjöhus-villor i Sollentuna
Monier Läggs direkt på bärläkt
OTM Energy Installerar åt myresjöhus
Tesla/Solar roof Liknar plåt, tegel alt skiffer
Soltech/Shingel Svenska Soltech har utvecklat panelen Shingel, som består av tunnfilmsolceller i en metallram. Är stora i Kina.

 

Mikael Johansson

Intressant. Min elförbrukning ligger nu på 17500 kWh/år. Ska undersöka detta lite mer. Hur sker kommunikationen med datorn? Får man även produktion/inköp presenterat i datorn? Varför använder man sämre paneler till integrerade installationer?

 

Lars Sundström

Då kan du i princip förändra ditt hus till ett plusenergihus.
Du ansluter en internetkabel från datorn till din växelriktare.
Olika växelriktare har olika utförande men det går att koppla till de flesta. Växelriktaren placeras så nära panelerna som möjligt och så att kablarna kan dras så lätt som möjligt mellan paneler och växelriktare samt mellan en av husets ”grövre” kablar och växelriktaren.
Växelriktaren kan placeras utomhus under regnskydd eller inomhus på lämplig plats typ tvättstuga, förråd etc.
Det går att få all el som passerar elmätaren presenterad över tid som elproduktion och elförsäljning.
När du bestämt dig dig för att installera solceller är det bra att tänka på att elbolaget, som är skyldiga att sätta in en ny in/ut-elmätare gratis när solcellerna är inkopplade inte har något incitament till att göra det snabbt. Finns än så länge ingen lag som säjer att de ska göra det inom en viss tid som t ex vid säkringsbyte(max 3 månader).
Därför bör du i god tid anmäla till elbolaget via din elektriker att allt är färdigt för mätarbyte.
Det är rätt vanligt enligt min egen erfarenhet att de som installerat solceller får vänta ca 3 månader extra på att få elmätaren bytt.
Eftersom elbolaget förlorar inkomster på att kunden installerar solceller har de inte överdrivet bråttom med att installera mätaren.
En villaägare som jag har kontakt med som installerade solceller i augusti har fortfarande inte fått någon elmätare men nu är det på gång.
Solcellerna kan inte producera någon el förrän elmätaren är bytt.

Anledningen till att de integrerade solcellerna har sämre verkningsgrad tror jag är att de har ojämn yta och på ojämn yta måste solcellerna ha tunnfilmsteknik och tunnfilmsteknik har kanske 10 % verkningsgrad medan vanliga har 16-18 % verkningsgrad men det är nog lite olika.

 

Mikael Johansson

Tack för alla tips och råd. Får se vad det blir.

 

Måste erkänna att jag var ute och cyklade när det gäller Apoteas solcellsanläggning i Morgongåva. Toppeffekten är endast 1426 MW.

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

Fotot Morgongåva installerat av Solkompaniet

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.