Varför minskar Sveriges elanvändning. Trots allt så ökar ju befolkningen.

Det beror på en mängd olika saker.
Vi har sedan länge en strukturell övergång från Industri-Sverige till Data-Sverige.
Produktionen av tryckt papper minskar succesivt. Stora Enso minskar pappersproduktionen på grund av lägre efterfrågan och på grund av billigare produktion i t ex Kina.
Detta kommer att fortsätta under lång tid.
Vi köper inte längre tidningar och tidskrifter i pappersformat.
Vi använder digitalfoton.
Företagspost och myndighetspost skickas skickas alltmer digitalt.
Industrin, t ex massaindustrin, går mer och mer över till att tillverka sin egen el. Annat som ger minskad elanvändning är den massiva utbyggnaden(minst 50% ökning per år) av solcellsanläggningar i landet. Dels byggs de i städerna och dels på landsbygden.
I städerna syns oftast inte solcellerna då taken inte syns från gatan.
Besökte i slutet av maj en bostadsrättsförening i Hägersten som täckt hela sitt sydtak med solceller men det gick inte att se detta från gatan.
På landsbygden syns solcellerna desto bättre. Har haft kontakt med en jordbrukare som installerat 18,6 kW solceller vid sin gård utanför Katrineholm.

Skatten på solel har nyligen sänkts med  med 98 % vilket innebär att landets bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare för bättre förutsättningar för solceller.

2017 trädde Boverkets nära-nollenergi-regler ikraft.

Boverkets skärpta energikrav ska gälla från 1 januari 2021.

Elskatten höjdes 2017 med 3,75 öre. Solceller, vindkraft och eleffektivisering blir ännu lönsammare.

Industrin har till viss del länge haft subventionerad el och här sker och kommer att ske stora effektiviseringar. Industrin har hittills effektiviserat i mycket låg grad och här finns stor potential.

Byggindustrin har just börjat att prata om effektiviseringar och här finns verkligen potential. Jag har tittat på en av Skanskas mindre byggarbetsplatser och under flera månader i sträck har Skanska hållit över 100 utomhuslampor tända dygnet runt! Så är det på varje arbetsplats.

Någon som tror att Skanska just nu bryr sig om eleffektivisering?

Min prognos för den kommande 10-årsperioden är att elförbrukningen sjunker från 136 TWh 2017 till 110 TWh år 2027.

Dygnets effektbehov måste jämnas ut och tekniken finns idag. Effektbehovet för uppvärmning måste också minskas.
Industrin kan spara 2 TWh per år på sina tryckluftsystem.

Svenska Kraftnät kan spara 2 TWh på sin elförbrukning genom utbyte transformatorer mm.

Byggvaruhandeln kan lätt halvera sin elförbrukning.

Matvaruhandeln kan lätt halvera sin elförbrukning.

Två-tanksystemet med membran(saltlager) finns redan idag och kan lagra värme från sommar till vinter. System för dygnslagring av värme i våra tyngre hus finns redan idag. 25 testpiloter(mest villaägare) kör detta system idag i samarbete med KTH.
Elbatterier kan redan idag med mindre batterisystem i flerbostadshus minska husens eleffektbehov med 40%.

Industrin kan spara mycket.

Ett exempel:
Hylte bruk(Stora Enso) bygger en en kondensturbin, som ska ta hand om brukets överskottsånga. Bruket kommer nu öka sin självförsörjningsgrad av grön el från 10 till över 20 procent. Behovet av inköpt el minskas med motsvarande uppvärmningskostnaden av 5000 villor.
Sedan bruket minskade produktionskapaciteten 2012 – 13 har det funnits överskottsånga som har friblåsts ut över anläggningens tak.
Genom en kondensturbin kan ånga som kommer från brukets pannor omvandlas till elektricitet. Man eldar träflis och försörjer bruket med el och ånga till pappersproduktion och uppvärmning.

Det finns många sätt att minska eleffektbehovet.

Stora Enso har nu lagt ner produktionen vid pappersmaskin 8 (PM8) vid Kvarnsvedens bruk i Sverige på grund av strukturell nedgång av efterfrågan på tidningspapper i Europa. Det innebär att stora mängder el sparas.

I danska Århus finns världens första vattenreningsverk som producerar mer energi än det gör av med. Det renar avloppsvattnet från 200 000 människor.
Första byggde man om reningsverket så det kan bryta ner slam till biogas som används till att generera el och värme. Överskottet skickas till gasnätet eller
omvandlas till fordonsgas. Drygt två GWh värme skickas också till
fjärrvärmenätet.
Reningsverket och färskvattensystemet har fått bättre styrning och reglering av flöden och pumpar med nya sensorer, effektivare elmotorer och fläktar samt 290 frekvensomriktare. Vatten- och avloppsindustrin står för 30–50 % av elräkningen i många städer. Reningsverket genererar nu 134 % mer energi än vad som går åt till de egna processerna. Man delade också upp stadens färskvattennät i flera tryckzoner så att trycket i nätet kan sänkas där det varit onödigt högt vilket sparade energi.
Återbetalningstiden för all ny teknik i Århus beräknas till ungefär fem år.

Beställningar i svensk vindkraft uppgick under andra kvartalet 2017 till 232 megawatt (MW)enligt  Svensk Vindenergi. Det ger en grov prognos för Sverige 2017 om ca 800 MW. Under 2016 installerades 605 MW.

”Efter en lång tids osäkerhet om framtiden för elcertifikatsystemet finns det nu en tydlighet som gör att investeringarna i vindkraft kan ta ny fart”, säger Svensk vindenergis vd Charlotte Unger Larson. I juni klubbade riksdagen igenom en blocköverskridande överenskommelse att förlänga elcertifikatsystemet med ett nytt mål för förnybar el om 18 terawattimmar till 2030.  ”Det tillsammans med en långsiktig politisk inriktning mot ett helt förnybart elsystem innebär ett växande internationellt intresse att investera i Sverige”, säger Unger.

Enligt en ny avhandling från KTH finns stora möjligheter att minska värmeanvändningen med lågtemperatursystem under 45 grader. Golvvärme 30 grader och ventilationsradiatorer 33 grader jämfört med vanliga radiatorer ger en primärenergibesparing på 17-22 %. En sänkning av framledningstemperaturerna ger möjlighet att använda lågvärdiga förnyelsebara energikällor  till exempel sol i olika former. Termisk energilagring i kombination med värmepump och ett lägre tempererat värmesystem kan med 50 m2 solfångare och en 250 m3 tank för säsonglagring täcker 85-92 % av totala värmebehovet. Dessa forskningsresultat från KTH stämmer helt överens med mina egna forskningsresultat under de senaste tio åren: Årsenergilagring av solenergi är möjlig. Avhandlingen visar också på möjligheten att minska ventilationen till en tredjedel under dagtid när ingen är hemma utan att koldioxidhalten överskrider gränsvärdena.

I Riksbyggens bostadsrättsförening Viva i Göteborg, som står färdig för inflyttning 2018, kommer man installera elbatterier för att jämna ut eleffekten. Man räknar med att spara stora summor på eleffektsidan och en pay-offtid på 5-7 år.

Riksbyggens Brf Luleåhus nr 16 har utfört många energieffektiviserande åtgärder. Man har bytt elavtal till el från förnybara energikällor. Man har bytt till energisnåla ljuskällor(LED).  Brf Luleåhus nr 16 har också effektiviserat tvättstugan, bytt till energisnåla fönster,installerat fläktar med återvinning i garage och lokaler. Man har bytt till röreselsevakt i trappuppgångarna så att 10% lyser när ingen är där och upp till 100 % när trappuppgången används. I källare, garage och tvättstuga är det släkt utom när någon vistas där med hjälp av rörelsestyrd belysning. Takfläktarna har bytts ut. Föreningen har infört individuell mätning av elen.

Många tror att elförbrukningen kommer att öka på grund av nya elbilar och nya webserverlador men det rör sig om små mängder el i sammanhanget. Det kommer att ta minst 30 år innan alla diesel och bensinbilar försvunnit. Ta Stockholm som exempel. Det finns inte många platser där elstolpar kan installeras i city av praktiska skäl.

Johan Ehrenberg, ETC El, vill bygga billiga energieffektiva hyreshus av trä med mellan 5 och 12 våningar med solceller och bergvärme där folk har råd att hyra lägenhet. ETC-bank betalar 2 % i ränta till de som vill investera i de klimatvänliga solhusen. Själv tänker Johan sätta in 200.000 kr nu på sin 60-årsdag. Grattis Johan till en bra ide!

De flesta lokaler hyrs idag ut med kallhyra. Det betyder att incitamentet är minimalt för fastighetsägarna att eleffektivisera. Hyresgästen betalar ju ändå värmen och elen. Detta problem diskuteras just nu och vi får se vad regeringen gör åt det hela.

Stockholmshem har nu påbörjat grunden för sitt plusenergihus med 43 lägenheter. Det blir eget vindkraftverk, högeffektiv isolering,solceller, bergvärme och inglasade balkonger samt återvinning av avloppsvärmen. Här återkommer jag med mer vartefter husen byggs.

Nästan alla allmänna utrymmen i våra bostadshus har icke-smart belysning dvs vanliga glödlampor eller lysrör som ej är rörelsestyrd. Samma sak gäller industrin, kontorshusen, vägbelysningen och övriga lokaler. Över 95 % av Sveriges belysning är fortfarande ej rörelsestyrd/ljusstyrd LED-belysning. Nya vägtunnlar som blev invigda under 2016 har fortfarande lysrörsbelysning! Det finns således en enorm effektiviseringsponential och det är extremt lönsamt. Apropå detta, påminn mig om att jag ska kräva att Trafikverkets generaldirektör avgår!

GrowSmarter i Årsta. En del av Stockholmshems bebyggelse vid Valla torg i Årsta byggs nu om totalt och bostädernas energiförbrukning beräknas minska med 60%(från 154 till 60 kWh/m2/år). Man installerar 4-glasfönster,tilläggsisolering, nya lösningar för tilluft, frånluftsvärmepumpar, särskilda vvc-system, solceller, energieffektiva hissar, bilpooler,cykellösningar, smart utebelysning som dimrar ner vid frånvaro av rörelse. Hyresgästen får en styrdosa i varje lägenhet  som gör energiförbrukningen synlig. Man testar sopsortering direkt i lägenheten i ett hus. GrowSmarter följs upp av KTH under en tvåårsperiod för utvärdering. Även lokalerna i Slakthusområdet ska få energiminskning från 270 kWh/m2/år till 150 kWh/m2/år. Ombyggnaden startade 2016 och ska var klar 2018. Husen vid Valla Torg är från 1961 och i ursprungligt skick och blir i princip totalrenoverade. Det rör sig totalt om 300 lägenheter.

Ny hockeyarena i Oslo spar 66 % av e nergiförbrukningen jämfört med  äldre arena.

Genom att kombinera ett antal nya tekniska lösningar minskas energiförbrukningen i byggnaden till en tredjedel av det som användes i Oslos gamla Jordal Amfi-arena.

 

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

Bilden 67 solceller på sammanlagt 18 kW  i Stockholm

Kommentera