Elanvändningen i Sverige minskar och vindkraften står för 12,9 % av elanvändningen 2017

Efter min massiva kritik av Svenska Kraftnät, SvK, har nu SvK insett att de inte kommer undan och de har nu åter börjat redovisa statistik för vindkraften i Sverige.

Gällande januari till och med november 2017: Vindkraften ökade 14,8 %, elexporten ökade 78 % och elförbrukningen minskade 1,6 % jämfört med samma period under 2016. Källa Market data Nord Pool.

Under perioden januari tom november 2017 var elproduktionen 142,8 TWh. Under perioden januari tom november 2016 var elproduktionen 136,1 TWh. Det innebär en ökning av elproduktionen med 4,9 % under 2017 fram till och med november.

Under perioden januari tom november 2017 var elproduktionen från vindkraft 15,1 TWh. Under perioden januari tom november 2016 var elproduktionen från vindkraft 13,2 TWh. Det innebär en ökning av vindkraften med 14 %.

Under perioden januari tom november 2017 var elförbrukningen 122,7 TWh. Under perioden januari tom november 2016 var elförbrukningen 124,7  TWh. Det innebär en minskning av elförbrukningen med 1,6 %.

Under perioden januari tom november 2017 var elexporten 20,1 TWh. Under perioden januari tom november 2016 var elexporten 12,2  TWh. Det innebär en ökning av elexporten om 65 %. Under perioden januari tom november 2017 var elexportens storlek 16,4 % i förhållande till elförbrukningens storlek. Således ett överskott av el om 16,4 %.

Elexporten 20,1 TWh fram till och med november ger en prognos om 22 TWh elexport under 2017.  Vi får således en ”reserv” i form av export på ca 22 TWh elenergi under 2017.

Kärnkraften producerade 61 TWh under 2016. Fram till 2020 ska Ringhals 1 och Ringhals 2 avvecklas. Ringhals 1 och 2 gemensamma elenergiproduktion beräknas till mindre än 10 TWh per år. Som bäst under de senaste 10 åren producerade Ringhals 1 och 2 tillsammans 12,4 TWh under ett år. Reserven på 22 TWh är således mer än tillräcklig.

 Min prognos för 2017 är 158 TWh elproduktion(varav 17,5 TWh vindkraft), 136 TWh elförbrukning och 22 TWh elexport. Prognosen för vattenkraftens lagrade energi är att 2017 blir  något bättre än ett normalår. Vindkraften kommer därmed stå för ca 12,9 % av Sveriges elförbrukning.

 

Civilingenjör Lars Sundström SunToEarth

Fotot: Vindkraftverk bland svenska tallar

3 reaktioner på ”Elanvändningen i Sverige minskar och vindkraften står för 12,9 % av elanvändningen 2017

  1. Snälla Lars, vindkraft är jättebra, men den löser inte effektproblematiken i framtiden. Jag jobbar själv på ett fastighetsbolag som äger två vindkraftverk vilka producerar all den el vi behöver till vår drift (fläktar, pumpar, ventilation m.m) på årsbasis, inte per timme, vi säljer också el till 500 hyresgäster. Detta är helt unikt och jättebra.
    Men som sagt, vindkraften löser inte effektproblematiken och solceller gör det definitivt inte. Tillgängligheten (den tid man kan räkna med att all installerad effekt är tillgänglig) under vinterhalvåret för vindkraft är tyvärr bara 11 %, detta trots att vindkraften producerar 60 % av sin årsproduktion under vinterhalvåret. Tillgängligheten för solceller under vinterhalvåret är 0 %…. Alltså om vi så täcker halva Sveriges yta med solceller så kan vi inte räkna med att den energin finns tillgänglig när vi som bäst behöver den. Exempelvis klockan 17.00 den 7 januari eller klockan 18.00 den 3 februari eller någon annan eftermiddag eller morgon under vintern när effektbehovet är som störst. Maxeffekten brukar ligga på 25-26 000 MW när det är som kallast och mörkast, den effekten har vi svårt att få fram trots att den installerade effekten (teoretiskt) i Sverige är ca 40 000 MW och det spelar ingen roll att vi tidigare under året kunnat exportera en massa el. Vi tvingas då istället importera el från Polen eller Tyskland och vi vet ju hur den är producerad…
    Alltså är inte vindkraften frälsaren, även om den är bra och framförallt är inte solcellerna till någon som helst hjälp när vi som bäst behöver den. När Ringhals 1 och 2 är nedlagda i slutet av 2020 så kommer problemet att börja vid 23-24 000 MW vilket innebär flera hundra timmar varje år med effektbrist. Ska vi sen ladda 1 miljon elbilar eller fler med 3,7 KW eller mer, alltså lasta på minst 3700 MW ytterligare, då kommer effektbristen att vara en realitet under mer än 1000 timmar vintertid.
    Istället för att vi skattebetalare ska fortsätta att subventionera solceller som producerar som bäst när behovet är som minst så borde dessa subventioner läggas på att utveckla kraftvärmen i Sverige. Den producerar som bäst när behovet är som störst. Färre än hälften av landets fjärrvärmenät producerar el idag. Den installerade effekten är cirka 6000 MW och tillgängligheten vintertid är 90 %. En fördubbling av den effekten skulle vara möjlig och den skulle göra betydligt mycket större miljönytta än den lilla nytta solceller gör och den skulle lösa en stor del av problemet med effekten när kärnkraften avvecklas.

    1. Hej Kenneth!
      Jag har tyvärr inte hunnit svara förrän nu.
      Jag har idag publicerat två artiklar som förhoppningsvis svarar på dina frågor.
      I en av artiklarna har jag citerat dig vilket jag hoppas du inte har något emot.
      Jag skulle önska att du gärna återkommer med kritik gällande mina artiklar. Du är en av de få som är insatt i en del av problematiken med vårt effektbehov.
      Vänligen
      Lars Sundström

  2. Hej Lars!
    Det är helt ok att du citerat mig och tack för att du publicerar mina inlägg trots att jag inte alltid håller med om vad du skriver.
    Jag läste dina inlägg om effektbehov och produktion i framtiden och jag håller med om att vi rent teoretiskt kan försörja landet (och delvis andra länder) i framtiden. Risken är dock att elen blir betydligt dyrare och inte alltid renare, snarare tvärtom. Om man som du och jag följer effektbalansen dagligen i Sverige så ser vi att vad man än tycker om kärnkraften så ligger den där i botten med 8500 MW vilket gör att det är hyggliga priser trots att det är vinter. Vindkraften har också levererat bra de senaste dagarna med omkring 2000 MW av 6000 MW installerad effekt men det är inget tillstånd som är beständigt, den normala tillgängligheten är ca 10 % som du skriver. Om två år när Ringhals 1 och 2 är nerlagda så levererar kärnkraften max 7000 MW .
    Jag tror också att många underskattar elbilarnas påverkan på elsystemet i framtiden. I Norge finns 125 000 rena elbilar jämfört mot 20 000 i Sverige och där märks redan vissa problem i nätet. När vi når en miljon elbilar så kommer effektbehovet att bli stort på eftermiddagar och när de flesta belastar med 3,7 KW eller mer utan laststyrning så belastas nätet med minst 3700 MW (hälften av effekten från kärnkraften) teoretiskt. Någon form av styrning av detta behövs för att vi inte ska få problem. Jag brukar lite skämtsamt säga att i framtiden kommer vi inte behöva ”lappplisor”, vi kommer att behöva ”laddlisor”!
    Eftersom både du och jag Lars önskar ju få bort den ”smutsiga” och dyra elen är det roligt att konstatera att du har samma uppfattning som jag när det gäller satsningar på utbyggnad av kraftvärmen.
    Vänliga hälsningar
    Kenneth Ahlström

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.